Ökar socker risken för hjärtsjukdomar?

Enligt en artikel i DN (tisdag 25/10) har svenska forskare funnit ett samband mellan högt intag av socker och en förhöjd halt av små LDL partiklar, en ny riskmarkör för hjärtsjukdom, hos deltagare i studien Malmö Dieat and Cancer (MDC).


Så som artikeln i DN är skriven (med påståendet ”Socker är sannolikt farligare för hjärtat än vad fett är” är det lätt att missförstå vilka resultat studien har kommit fram till och vilka slutsatser man kan dra från dem.




Fynden är väldigt intressanta med det går tyvärr inte att dra några definitiva slutsatser av studien för att:

1) Oenighet råder fortfarande  bland forskarna om vilka biomarkörer som bäst kan förutsäga

risken för hjärtsjukdom. Till exempel anser vissa forskare att apo B är en bättre markör än LDL. I den aktuella studien mättes halten små LDL partiklar, men att använda dessa som markör är ännu inget som är allmänt accepterat som en bra metod.

2) I sin rapport nämner författarna själva att: “We could not confirm the hypothesis that simple carbohydrates would be the main determinants of small LDL particle concentrations”. Detta för att effekten var så liten att den inte kan anses vara statistiskt säkerställd. Det som sågs var bara en tendens, ”a tendency of positive correlation”, mellan sockerintag och förhöjda halter  små LDL-partiklar.

Angående fettintagets effekter på blodfetterna vet man från tidigare studier att det har en effekt. Troligen är mängden fett inte avgörande medan kvaliteten är det. Intag av enkelomättade (MUFA) och fleromättade (PUFA) till förmån för mättade fetter (SFA) är positivt. I den aktuella studien kommenterar författarna att effekten av fleromättade fettsyror troligen togs ut av transfetter, då de båda buntades ihop.

När det gäller intag av kolhydrater är kvaliteten viktig även där. Kolhydrater med låg GI (tex. grönsaker och fullkornsprodukter) till förmån för kolhydrater med hög GI (Tex. socker) är positivt. Men olika sockerarter har också en förmåga att påverka blodfetterna på olika sätt (tex. fruktos kontra glukos).

Slutsatsen som forskarna i den aktuella studien ändå drar är att ett begränsat intag av disackarider och ett måttligt intag av alkohol och protein har ett samband med en mindre ”åderförkalkande” blodfettsprofil.

Kostråd från WHO:s experter med avseende att minska risken för hjärtsjukdom :

  Ät mycket:

• Frukt och grönsaker
• Fullkornsprodukter
• Baljväxter
• Fisk
• Magert kött

  Dra ner på:

• Salt
• Socker
• Fett

Övriga rekommendationer är:

• Undvik övervikt
• Fysisk aktivitet (minst 30 minuter/ dag)
• Undvik rökning

Källor:

Sonestedt E. Wirfät E. Wallström P. Gullberg B. Drake I. Hlebowitz J.

High disaccharide intake associates with atherogenic lipoprotein profile

British Jounal of Nutrition. Oct 2011

Sniderman A. Williams K. Contois J. Monroe H. McQueen MJ. Graaf J. Furberg K.

A Meta-Analysis of Low-Density Lipoprotein Cholesterol, Non-High-Density Lipoprotein Cholesterol, and Apolipoprotein B as Markers of Cardiovascular Risk.

Circ Cardiovasc Qual Outcomes. May 2011