En eloge till SATS

Idag såg jag att flera personer hade reagerat på ett blogginlägg av Katrin Zytomierska där

hon klagade på att SATS använde en mullig tjej i sin reklamkampanj (http://www.finest.se/userBlog/entry.php?uid=28711&beid=2272998). Efter att ha läst det kände jag bara att jag måste skriva en liten kommentar.

Meningen med kampanjen var förmodligen att visa att SATS är ett ställe för vanliga människor, ett ställe där alla är välkomna oavsett hur de ser ut.  SATS Kampanjer visar ofta vanliga människor (en mullig tjej, en mamma med sitt barn under armen) som lyckas träna regelbundet trots alla hinder i vardagen. Det är sådana människor som folk kan identifiera sig med och kanske tänka: ”wow kan hon/ han så kan jag”.

Många människor är livrädda för att ens sätta sin fot på ett gym eftersom de tror att det bara är  unga, snygga och vältränade människor där. Jag tycker att SATS kampanj är bra då den försöker krossar den myten och visa att man inte behöver vara någon supermodell för att träna på ett gym som SATS.

Katrin Zytomierska: ”Asså vad är den här grejen med att det ska vara så jävla okej för tjejer att vara mulliga i Sverige? Det är nämligen inte det i andra länder”. Senare i samma text: ”i London, Paris, Rom, NY, Warszawa, Oslo, Prag, Aten, Madrid, alla storstäder som jag varit i faktiskt så är tjejer smala och det är något positivt”

Enligt statistiken så ligger Sverige rätt bra till jämfört med andra EU-länder (se diagram). Storbritannien till exempel är ett av de länder med högst andel överviktiga/ feta. De smala tjejerna som Zytomierska har sett strosa runt i shoppingdistrikten i London och andra europeiska städer är ju knappast representativa för befolkningen i övrigt. Förmodligen rör hon sig aldrig utanför shoppingdistrikten där alla ”vanliga” människor finns.

Katrin Zytomierska: ”Varför kör man inte på och bantar ner sig till att väga 55 kilo och vara snygg när man ändå insett vikten av att se ut som folk?”

Är 55 kg någon sorts idealvikt? Säg att man väger 55 kilo och är 170 cm lång. Då har man  MBI = 19 som är precis på gränsen till undervikt. Det är gränsen för vad man ska ligga på för att inte riskera hälsoproblem. Inget att rekommendera alltså. Alla människor vill inte bli pinnsmala och i verkligheten är det inte ens möjligt för alla att bli smala även om de skulle vilja det. Rent fysiologiskt är det möjligt men människor är mer än bara fysiologiska maskiner. Våra mat och motionsvanor påverkas av en rad faktorer: socioekonomisk status, omgivning, beteende, psykologiska faktorer mm. Att bli riktigt smal och behålla vikten kan bli ett heltidsjobb till och med för dem med ”bra gener” och alla människor är kanske inte villiga att betala priset det kostar att nå dit.

Katrin Zytomierska:”Josephine tycker att det är lämpligt att stå helt osminkad med stripigt hår och övertydligt svettiga kläder på en reklamaffish för SATS för på det viset visar hon minsann att hon är nöjd som hon är”.

Det är så man ser ut efter att ha kört ett ordentligt pass: svettig och ostylad. Att vara nöjd med dig själv och acceptera sig själv  som man är är ett första steg mot ett hälsosammare liv. När man väl uppskattar sig själv vill man också ta hand om sig själv och sin hälsa.

Jag  hoppas att fler människor vågar ta sig till en träningsanläggning och börja leva ett hälsosammare liv. Heja SATS för att ni visar vanligt folk på era annonser!”