söndag 13 november 2011

Gå ner i vikt med vitlök?



Ny forskning visar att vitlök (Allium sativum L.) kanske kan stimulera fettförbränningen och hjälpa dig att gå ner i vikt.

I en  studie gavs feta möss (som gjorts feta genom att matas med en hög-fett diet) ett tillskott av vitlök i 7 veckor. Det resulterade i att mössen minskade i kroppsvikt och fettmassa.

Tillskottet av vitlök minskade uttrycket av adipogena (”fetma bildande”) gener i fettväven och ökade samtidigt uttrycket av UCP (Uncoupling Protein) i flera vävnader.

UCP är ett protein som kan öka termogenesen ("värmeproduktionen") genom att minska effektiviteten
i cellernas energiproduktion. Detta sker genom att UCP
”frikopplar” den energiutvinande processen i mitokondrierna 
(cellernas energikraftverk).'

Resultatet blir att man då "eldar för kråkorna" och en stor mängd energi försvinner som värme. Det betyder att man gör av med mycket energi, varav en stor del kommer från det fett
som finns lagrat i fettväven.


Om vitlök har samma effekt på människor som på möss är något framtida studier får visa. Men möjligheten finns ju att det kan stimulera din fettförbränning. Så ös på med lite vitlök vid näst måltid "just in case".

Referenser:
Reduction of Body Weight by Dietary Garlic Is Associated with an Increase in Uncoupling Protein mRNA Expression and Activation of AMP-Activated Protein Kinase in Diet-Induced Obese Mice. Lee M. et al. J. Nutr. 2011 141: 1947-1953

lördag 12 november 2011

Träning gör dig smartare

Att träning är bra för den fysiska hälsan (då det skyddar från fetma, hjärt- kärlsjukdom, cancer, diabetes)  visste du förmodligen redan. Du kanske också visste att träning är bra för den mentala hälsan 
(genom sin förmåga att skydda från depression och ångest). Men vad du förmodligen inte visste är att träning kan göra dig smartare.

Många forskare har på senare tid börjat intressera sig för hur fysisk träning, speciellt aerob träning, påverkar våra hjärnor och kognitiva förmåga. En hel del bevis har börjat samlas för att träning verkligen kan ge upphov till förändringar i hjärnan, förändringar som medför en ökad kognitiv förmåga.

Djurstudier på möss har till exempel visat på strukturella förändringar i mössens hjärnor och ökad minnesförmåga efter att de fått vara med om en period av fysisk träning.
Studier på människor har visat att det finns ett samband mellan aerob kapacitet och kognitiv förmåga hos äldre individer, och att träning kan bromsa de försämringar i kognitiv förmåga som hör till åldrandet.

En väldigt intressant studie gjordes av en grupp svenska forskare. Man analyserade de fystester (kondition och styrka) och intelligenstester som värnpliktiga i sverige får göra vid mönstringen. I analysen ingick alla män födda 1950-1976 som mönstrat vid 18 års ålder, totalt 1.221.727 personer. Det forskarna fann var ett starkt bevis för att det existerar ett samband mellan aerob kapacitet och intelligens (Åberg et al.)


Som bilden visar fanns det ett linjärt samband mellan aerob kapacitet och intelligens, dvs. ju bättre kondition desto högre intelligens (A,C,D,E,F).
Inget samband mellan intelligens och styrka kunde påvisas utom för väldigt låga värden (B).

Nu kan man ju fråga sig följande:
Blir man smart av att träna? Eller är det så att  smarta människor tränar mer? En studie som denna visar ju bara att det finns ett samband, inte vad som leder till vad.

För att besvara frågan delade man upp studiegruppen i de som hade förbättrat sin kondition mellan 15 -18 år och de vars kondition hade försämrats. Återigen kunde man sett ett tydligt samband mellan kondition och kognitiv förmåga. Detta visade att en förändring i kondition var förenat med en förändrad kognitiv förmåga vid 18 års ålder ("man blir smart av att träna").





Något som var intressant i den aktuella studien var att man också tittade på sambandet mellan kondition vs utbildningsnivå och arbete senare i livet. De visade sig att de som hade bra kondition vid 18 års ålder i större utsträckning senare var högutbildade med ”högstatusjobb”.

Jag vet inte vad du tror. Men min egen slutsats är att man verkligen kan bli smartare av att träna. Så på med löparskorna och ut och spring dig smart. Eller som man säger på engelska: "Be smart, exercise your heart".

Referenser:
Åberg M, Pedersen N, Toren K, Svartengren M, Backstrand B, Johnsson T, Cooper-Kuhn C, Åberg D, Nilsson M, Kuhn G (2009) Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. PNAS 106:20906-20911.
Hillman CH, Erickson KI, Kramer AF (2008) Be smart, exercise your heart: exercise effects
on brain and cognition. Nat Rev Neurosci 9:58–65.

torsdag 3 november 2011

Kan hjärnan styra vilken bantning som lyckas?



En artikel i dagens SvD med titeln ”Hjärnan styr vilken bantning som lyckas” fick mig nästan att sätta morgonkaffet i halsen. Visst stämmer det att hjärnan kan påverka vårt födointag genom ett flertal hungersignaler och mättnadssignaler (den så kallade ”aptitregleringen”) men det finns också mycket annat som påverkar, .t.ex. tillgänglighet på mat, sociala faktorer, värderingar och normer mm. Jag var därför väldigt skeptisk men fortsatte att läsa eftersom SvD  är, eller borde vara, en seriös tidning och inte en kvällstidning som sysslar med ”infotainment”.

  Artikeln handlade om den amerikanska hjärnforskaren Daniel Amen som sades ha upptäckt fyra olika personlighetstyper då han studerade hjärnan hos 66 000 personer som försökte gå ner i vikt.
Amen påstår sig ha funnit ett samband mellan specifika personlighetstyper och aktiviteten i vissa delar av hjärnan. Genom att veta vilken personlighetstyp man har kan man enligt Amen avgöra vilken bantningsmetod som passar bäst för en enskild individ. Om det skulle vara sant borde Dr. Amen vara en given kandidat till nästa års Nobelpris. Han har ju löst problemet med fetma och övervikt!

Vänta lite nu….det låter som lite för bra för att vara sant. I artikel nämns inte var forskningen är publicerad eller i vilket universitet den är gjord. Jag blir misstänksam.
En snabb sökning visar att någon sådan studie inte finns publicerad. Det är sant att Dr. Amen har sysslat med hjärnskanning med SPECT och det finns en del publikationer med hans namn. Det är allt från hjärnskador på hockeyspelare till drogberoende men inget om fetma och övervikt.
Jag hittar hans företags hemsida http://www.amenclinics.com/ med slogans som: ”change your brain, change your life” och ”to help you get smarter, happier, thinner and younger”. Killen kan alltså inte bara göra dig smal utan också smartare, lyckligare och yngre!

För mig förefaller Dr. Amen mer som en kvacksalvare och pengakåt självhjälpsguru än en seriös forskare. I webshoppen kan man beställa böcker, DVDs och kosttilskott som påstås ha mirakulösa effekter för allt från
viktnedgång till ökad minnesförmåga (sådant jag som nutritionist aldrig hört talas om).
Dr. Amen verkar ha en bakgrund som forskare men har nu börjat prostituera sitt kunnande och kan göra och påstå vad som helst för pengar. Inget konstigt med det. I ett land där ”get rich or die trying” är ett motto kan till och med forskare sälja sin själ till Mammon.

  Varför väljer journalisten på SvD  att skriva om sådana pseudovetenskapliga metoder? Det kan bero på okunskap eller att man insett att artiklar om bantning säljer fler nummer. Men genom att skriva sådant förlorar en tidning i min mening all sin trovärdighet. Hur ska jag nästa gång kunna avgöra om det som påstås i SvD är sant eller bara bullshit? Nu är jag ganska insatt i det som rör kost och näringslära och kan därför avgöra  sanningshalten i den aktuella artikeln, men det är det ju inte alla som kan. Några timmar senare ser jag att en ”känd” PT har skrivit om samma artikel på sin blogg och tyckt att den var riktigt bra. Om personer som varje dag tar betalt bl.a. för att ge sina klienter kostråd inte kan genomskåda artikeln är det nog många ”vanliga” som inte heller kommer att kunna göra det.

  Svenska Dagbladet verkar ha lämnat den seriösa journalistiken bakom sig. Nu har man gett sig in på ett territorium som förut var helt förbehållet kvällspressen och hälsoblaskorna.
  Vad ska man nu läsa på morgonen? Inte fan blir det Svenska dagbladet.